Svenska

I boken Detta är min tro - om Martin Luthers liv och bekännelse står Martin Luther i centrum genom tre texter som belyser hans liv, tro och bekännelse. Den första texten, från 1545, är ett självbiografiskt förord där Luther beskriver de händelser som ledde till den evangeliska rörelsen och hans bannlysning. Den andra texten är Philipp Melanchthons "Historia Lutheri", en fortsättning på Luthers livsbeskrivning, skriven efter hans död. Den tredje texten, Luthers bekännelse, behandlar enande och splittrande tendenser inom den reformatoriska rörelsen.

Ur Anders Arborelius inledning: "Broder Lorens kan hjälpa oss att finna vägen tillbaka till enheten, både enheten mellan olika kristna samfund och grupper och enheten mellan Gud och oss människor. Hans lösenord 'Guds närvaro' är befriande enkelt. Det kristna livet är till sitt väsen lika enkelt och enhetligt. Komplikationerna är det vi som står för, men Gud står för enkelheten. Han är där, överallt och alltid; problemet är bara att vi ofta är någon annanstans. Också vår broder fick kämpa som vi för att vara trogen sin föresats att leva i Guds närvaro. Men eftersom han var trofast, fick han verkligen erfara Guds trohet: att Gud alltid var där. Sedan spelade det inte så stor roll vad han själv gjorde: om han arbetade i köket eller satt inför tabernaklet."

"Rosenkransen är i första hand menad som en meditation över det stora mysterium som Gud uppenbarat för oss och som vi läser om i evangeliet... Med fog har rosenkransen ibland kallats "Jesu Kristi evangelium enligt Maria"."

Franciskus av Assisi 1182 1226, är kanske den man inom kristenheten som mer än någon annan har visat vad kristen tro innebär när den förstås och leves ut helt. I snart 800 år har broder Frans väckt och uppväckt, tröstat och uppmuntrat oss. Än idag, ja, kanske speciellt i dagens moderna värld, kan ingen möta broder Frans utan att ompröva sitt tvivel och förnyas i sin tro. Här möter vi en gestalt i vilken Kristen tro blivit tydlig och klar. Denna biografi är skriven av dansken Johannes Jørgensen och den räknas till en av de stora Franciskusbiografierna. Den är grundad på modern forskning och låter oss på ett gripande sätt komma i närkontakt med broder Frans, hans lära och leverne.

I fokus för den här bokens framställningar om de fem "världsreligioner" som behandlas i religionskunskapens kurs- och ämnesplaner, är kritiska argument och perspektiv som kan resas med avseende på trosföreställningar, teologier, etiska hållningar och så vidare. Ett viktigt skäl för att i en bok för lärarstudenter och lärare som ägnar sig åt religionskunskap rikta intresset mot sådana argument och perspektiv är att det kan vara svårt att veta hur man kan och bör hantera frågor om religionskritik. Bokens författare lyfter fram och diskuterar sådan kritik formulerad såväl inom de fem religionerna som från externa positioner.

<p><b>Tankar från fåtöljen</b> </p><p></p><p><i>Sara Kamfors</i> </p><p></p><p><i>Det stökiga garaget fladdrar förbi i mina tankar och jag suckar högt. Det är inte så olikt mitt liv ändå, det där garaget. Söndrigt och helt i en salig röra. Jag tittar på korset och tänker på Jesus som kom hit för att städa upp i mitt liv, frivilligt. Städkostnaden blev gigantiskt stor, men den är redan betald. </i> </p><p>Mellan kök och vardagsrum står två grå öronlappsfåtöljer. De befinner sig i hjärtat av hemmet. Där hämtar Sara kraft och glädje inför en ny dag och ser med tacksamhet tillbaka på dagen som gått. Där samlar hon sina tankar, och tankarna har blivit till texter livsberättelser som rör sig i gränslandet till den personliga andakten. Genom hennes blogg har många funnit stöd och uppmuntran av texterna. </p><p>Livet blev inte som Sara hade tänkt sig. Hon lever med ständig smärta och orkeslöshet, men sjukdomen har öppnat upp ögonen för det som är allra vackrast i livet och det vill hon dela med sig av. </p><p>I <i>Tankar från fåtöljen</i> tar Sara med dig i texter om citronfjärilar, nunnor, popcorn och toner från en bastuba. Den andas hopp genom allt det svåra det är som om ett stråk av helighet glimmar till.</p>

<p>Mircea Eliade (1907-1986) anses vara en av västvärldens mest inflytelserika filosofer och religionshistoriker och har gett ut flera böcker som fått internationell klassikerstatus. Eliade beskriver själv sin bok Heligt och profant (Le sacré et le profane, 1957, på svenska första gången 1968) som en allmän introduktion till religionshistorien, men dess perspektiv omfattar också filosofisk antropologi, fenomenologi och psykologi då han analyserar religiösa tankar och beteenden. </p><p>Boken är en sammanfattning av Eliades tidigare arbeten där han med hjälp av exempel från olika religioner och kulturer visar hur föreställningen om det sakrala kommer till uttryck i upplevelsen av rummet, tiden, naturen, kosmos och själva den mänskliga existensen. Den centrala aspekten, som förenar alla religioner, är upplevelsen av det heliga. Han observerar här att även om samtida människor tror att deras värld är helt profan eller sekulär, befinner de sig fortfarande, ibland omedvetet, förbundna med minnet av något heligt. Enligt Eliade har alla människor en inneboende religiositet, oavsett sin religiösa tro. Vi finner den i vår existentiella jakt efter att skapa mening av vår omgivning.</p><p>Denna nyutgåva ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Myten om den eviga återkomsten (2023) av Eliade har getts ut på nytt. Boken har ett uppdaterat förord av Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap  vid Göteborgs universitet. </p>